Download E-books 2017 PDF

Tvåtusen buck var en imponerande summa. Den verksamhet Krylov bedrev utanför hemmets vrå hade redan delvis antagit en kommersiell prägel. Killarna gick runt i säckiga kinesisktillverkade Adidasoveraller och snattade småprylar på Östern, som var �deras« grocery store och på vars territorium de inte släppte in några fräcka utbölingar. Och så brukade de vaska guld i höjd med Matrosovtorget, före detta Sennaja, där floden sträckte ut sig på sanden som en kvinna på ett lakan, och less than sanden, i det svarta illaluktande slammet som de kommunala myndigheterna en gång i tiden hade brukat rensa bort från botten, kunde guy hitta olika mynt, ibland av guld rentav – stora som en sovjetisk enkopekare och med en tvåhövdad örn, inte större än en mygga. Snart hade Krylov utvecklat något av en virtuell bokföring i sitt tonårshuvud. En fallskärm – tvåtusen greenback. En begagnad dator – tvåhundrafemtio. Den senaste �World Coins«-katalogen – femtiofyra. En gruvarbetarpannlampa, bra att ha när guy kröp i gruvornas låga underjordiska valvgångar – åttahundra rubel. En polsk ryggsäck med utfällbar pall – fyrahundrafemtio. Det var långt ifrån alla önskningar som kunde gå i uppfyllelse. Att hoppa från Flugsvampen övade sig Krylov på i sömnen. När han höll på att somna fick en bestämd uppsättning sinnesintryck fungera som �webbadress« – först och främst synen av luftballongen på glide, som fick honom att i varje sena känna höjden av fyrahundra meter, från vilken ballongen påminde om en liten astronaut ute i öppna rymden. Det hände inte alltid, males oftast kom Krylov dit han ville, där allting gungade, svajade och ven. Liksom i verkligheten flöt molnens fuktiga skuggor fram nere i den gyllene avgrunden, där de sögs upp av de giriga huskropparna som vatten av sockerbitar; males den hårda skuggan från Flugsvampen absorberades inte av något – och när guy tittade på den var det svårt att tro att guy själv var en liten punkt längst ute på kanten av den avbrutna hattskuggan på den bruna takåsen until eventually ett litet hus. I drömmen spände Krylov mellangärdet, tog sats och kastade sig ut från betongkanten: på ett ögonblick fylldes öronen och huvudet med brus, som när en radiomottagare fylls av störningar, och den vansinniga luften letade sig in i munnen och fick de inifrån uppblåsta kinderna att fladdra som små tygvimplar. Avgrunden tycktes leva upp och bli vackrare, males Krylov hade tappat bort den punkt som var han själv på botten av den, och en outhärdligt skarp föraning av hur han någonstans därnere rusade fram som en galen motorcyklist för att återförenas med sig själv grep honom när den himmelska tvåtusendollarsfallskärmen på hans rygg vägrade veckla ut sig – och här gav Krylov slutgiltigt efter för drömmens logik, för dess vibrerande och flyktiga ord: han insåg att han var tvungen att upplösas i vinden så citadel och fullkomligt han bara kunde, och skred sakligt until verket. När han nu tjänade en del pengar kände sig tonåringen Krylov vuxnare än han i verkligheten var. Efter att ha gått igenom alla triviala plågor en egenkär snorunge kan uppleva bredvid en betydelselös a long way (som vid den här tiden förvandlats until en lismande chaufför åt en bredkäftad boss och körde runt i den Merca han alltid hade drömt om) hade han det nu betydligt lättare tillsammans med föräldrarna.